Om någon eventuellt har missat det så är det tydligen lågkonjunktur på gång. Det har redan varit finanskris och man ska på något märkligt sätt tycka lite synd om de plötsligt arbetslösa fondförvaltare och spekulanter som håvat in miljardbonusar varje år. Åh nej, stackars liten, vad ska det nu bli av den nya Ferrarin och höstens uppsättning sidenmorgonrockar från Tom Ford?

[Klicka på bilden för att läsa som pdf.]

Det skulle kunna vara en hemtentafråga på modevetenskapen: ”Diorvisning s/s 2009, vita benrangelkvinnor som stolpar runt i skor där klacken består av afrikanska fertilitetssymboler – dvs små kvinnofigurer med markerad rumpa och bröst. Analysera, 1 000 ord.” [Klicka på bilden för att läsa som pdf.]

I våras röstades en smaragdgrön klänning fram som den bästa filmkostymen genom tiderna. Eftersom människors minne är pinsamt kort satt den varken på Scarlett O’Hara eller ens drottning Elizabeth. Den hängde på Keira Knightleys rollfigur i fjolårets Försoning. Till skillnad från liknande historielösa omröstningar träffade denna ändå ganska rätt, den gröna klänningen är faktiskt ett konststycke i att väva in kläder i filmhelheten… [Klicka på bilden för att läsa som pdf.]

När en av radiostationerna i Grand Theft Auto 4 spelar Cerrones franska 70-talsdiscodänga Supernature vet man att det inte längre finns någon uppdelning mellan sådant som är hemligt och sådant som är jävligt mainstream. Inte för att det är någon nyhet direkt, men då och då dyker det upp tecken på att popkulturen inte är vad den brukade vara… [Klicka på bilden för att läsa som pdf.]

En gång när jag var på second hand—affären Beacon’s closet i Williamsburg i New York hittade jag två plagg. En svart dekonstruerad skjorta från Martin Margiela och en rosa stickad tröja i något grovt och väldigt stretchigt technogarn från Comme des Garçons. Jag köpte Margiela-skjortan, men lämnade Comme-tröjan. I efterhand ångrar jag mig lite. 

Varför egentligen välja de fyra vita stygnen i nacken framför något betydligt roligare? [Klicka på bilden för att läsa som pdf.]

Anna Wintour tycker tydligen att det får räcka med skelettsmala modeller nu. Eller, det är åtminstone vad hon skrev i ledaren till aprilnumret av amerikanska Vogue. Sen satte hon supermodellen Gisele på omslaget tillsammans med den svarta basketstjärnan LeBron James, och blev anklagad för rasistiska stereotyper — Gisele och LeBron såg ut som en modern variant av jätteapan King Kong tyckte kritiska röster… [Klicka på bilden för att läsa som pdf.]

Mode kan vara sjukt roligt. Det kan vara fånigt, fjantigt och alldeles underbart. Men mode är också förlöjligat, vilket kanske är anledningen till att det i Sverige är svårt att hitta något att skratta åt. I ett land där »modebevakning« traditionellt sett inneburit samma sak som »veckans roliga bild från en modevisning« i kvällspressen — gärna parad med en löjlig text om tights för män – är risken stor att den som gillar mode gör sig lite extra allvarlig så att ingen skakunna säga att han eller hon sysslar med trams… [klicka på bilden för att läsa som pdf.]

Hittat något nytt kunde-vara-Prada från Zara att ha på fötterna? Eller kanske den fyrtioelfte Chloéinspirerade smockklänningen på valfri klädkedja? Eller en nästan-Carin Wester-kjol på Monki? Kopior skulle man lite hårt kunna säga. Stöld om man vill vara riktigt sur. Men trots att det finns starka lobbykrafter som vill klämma åt fildelning och olaglig kopiering av upphovsrättsskyddat material i andra branscher är det desto färre som ropar efter hårdare regler mot kopiering när det kommer till mode.

Tills nu verkar det som… [klicka på bilden för att läsa som pdf.]

Man kan se på en modebild på åtminstone två sätt. Antingen tycker man att den ska visa upp kläder, tydliga plagg som läsaren helst ska kunna promenera iväg och köpa samma eftermiddag (»You don’t look to Vogue to pop the bubble. It is not just there to create desires, but to sell, sell, sell«, som Anna Wintour sa nån gång).

Eller så tycker man bilden på något sätt ska handla om mode, vilket sannolikt innefattar kläder, visst, men där det centrala ändå är att en idé förmedlas snarare än att det enkelt går att införskaffa den exakta outfitten.

Vilket inte verkar vara speciellt prioriterat idag… [klicka på bilden för att läsa som pdf.]