Fräscha kolonialvaror - City 1/4 2010
Wednesday, June 2nd, 2010(Ja nu är det ju dags, bongotrummor och fotboll i slummen!!!)
Av alla de förvirrade idéer som cirkulerat i modestockholm de senaste åren är den om ”härligt kolonialt” en av de värsta.
Ta en klunk ”Loka likes Africa”, läs den mycket märkliga texten om storviltsjägaren Natasha Illum Berg i Filter och köp ett plagg från nystartade klädagenturen Colonial Office. Gärna något khakifärgat, särskilt med tanke på att det var i Transvaal i Sydafrika som britterna först insåg att man smälte bra in i den dammiga steppen med dammfärgade uniformer. Klädmärket Beretta förmedlas av Colonial Office och är en del av vapentillverkaren med samma namn. Sommarkollektionen innehåller gott om gevärsväskor och praktiska jackor. Bilderna i katalogen föreställer bland annat ett par europeiska män som sitter på en sanddyn i varsin fällstol och serveras te av en turbanklädd man. Ut och låtsasskjut bara!
Är man i USA går det att köpa en skjorta i ”Plantation madras” från J Crew. Eller en ”owners hat” från våldsamt nostalgiska J. Peterman Company. ”Vissa arbetar på plantagen, andra äger den” som det står i beskrivningen. De har även en ”Victoria Falls”-jacka i vilken man kan ”navigera ner för Zambezi och sedan direkt dricka té på Stanley’s Terrace utan att någon höjer på ögonbrynen”. Produkterna på sajten känns som gjutna för de stilförvirrade stockholmska män i trettioårsåldern som snackat om ”klassisk stil” de senaste åren. En shabby chic vintage vindruvslåda för 295 dollar på det och man är hemma.
Till den mer uppenbart vulgo kategorin kan man även räkna de skor Dior gjorde förra året, med klack i form av en kvinnofigur – direkt kopierad av massajsniderier.
Tjoho ropar modevärlden och börjar snacka safari, Karen Blixen och kolonialromantik. Det känns ungefär lika fräscht som ett modejobb inspirerat av amerikanska slaveriet eller fascistiska svartskjortor. Och det tar aldrig slut. Med tanke på att beige är årets färg lär referenserna ta ännu ett varv bland alla historielösa puckon där ute.
Visst kan man drömma om att beundra solnedgången över savannen med en gin tonic i handen. Men det bör alltid innefatta ett visst mått av skam. För kära vänner, kolonialismen var inte härlig, inte någonstans.






